”Chefers välmående betraktas ofta som en personlig fråga. Men i själva verket är det en strategisk fråga för hela organisationen”, säger företagspsykologen och ledarskapsexperten Lill Palmblad.
Chefer förväntas skapa riktning, fatta svåra beslut, stötta sina medarbetare och leda organisationen genom ständig förändring. Samtidigt är det en viktig fråga som sällan ställs:
Who looks after the boss?
Enligt Lill Palmblad, medförfattare till den bästsäljande boken Who Looks After the Boss?, är chefers välmående en av de mest förbisedda faktorerna bakom en organisations förmåga att prestera.
Inför hennes kommande EGN Global webinar, pratade vi med Lill om varför chefers välmående borde vara en självklar del av varje ledningsgrupps agenda.
Ledarskap är en högriskarbetsmiljö
Ledarskap innebär möjligheten att påverka, skapa mening och göra verklig skillnad. Samtidigt är det en roll som präglas av höga psykologiska krav.
”Forskningen har identifierat flera psykosociala riskfaktorer som påverkar människors hälsa och välmående. I ledarrollen sammanfaller många av dessa riskfaktorer – och dessutom under ett högt och ofta konstant tryck,” säger Lill.
Chefer balanserar ständigt motstridiga prioriteringar, fattar beslut med ofullständig information, stöttar medarbetare i svåra situationer och utvärderas från flera håll – av medarbetare, kollegor och högre ledning.
Ledarskapet rymmer stora möjligheter att skapa mening och göra skillnad. Men organisationer behöver också inse att det är en av dagens mest krävande arbetsmiljöer.
De första signalerna är ofta osynliga
Många organisationer tror att de kommer att märka när en chef börjar må dåligt eller få svårt att hantera sitt uppdrag. Enligt Lill ser det sällan ut så.
”Många förväntar sig tydliga tecken på stress. Men de första varningssignalerna visar sig ofta i kvaliteten på ledarskapet,” säger hon.
Beslut tar längre tid att fatta. Svåra samtal skjuts upp. Ledaren blir alltmer reaktiv i stället för proaktiv. Samarbetet i ledningsgruppen försämras och konflikter blir svårare att hantera.
”Det är sällan en chef vaknar upp en morgon och plötsligt inte längre klarar sitt uppdrag. Oftast sker det gradvis, när ledarskapets kapacitet successivt försvagas.”
I stället för att enbart fokusera på individen menar Lill att organisationer behöver ställa en annan fråga.
Kvaliteten på ledarskapet speglar ofta de förutsättningar som ledarskapet ges. I stället för att fråga vad som är fel på ledaren bör vi fråga om vi har skapat rätt förutsättningar för att den personen ska lyckas.
Chefers & ledares välmående är ett gemensamt ansvar
Under lång tid har chefers välmående betraktats som något varje chef själv ansvarar för. Det synsättet behöver förändras, menar Lill.
”Chefers välmående skapas inte i isolering. Det byggs genom relationer, kultur och starka ledarsammanhang.”
Organisationer behöver skapa miljöer där chefer öppet kan prata om både det som ger energi och det som skapar belastning. Ledningsgrupper behöver vara forum för genuint kollegialt stöd – inte bara för operativa beslut.
Även högsta ledningen har en avgörande roll. Varje dag påverkar vd chefers välmående genom de prioriteringar som görs, de resurser som avsätts och den kultur som byggs.
Att investera i ledarskapets kapacitet
I grunden handlar chefers välmående om betydligt mer än att förebygga utmattning.
”Chefers välmående handlar om kapacitet,” säger Lill.
”Frågan är inte hur vi tar bort pressen från ledarskapet. Ledarskap kommer alltid att innebära press. Den verkliga frågan är om vi ger chefer de förutsättningar de behöver för att kunna hantera den på ett hållbart sätt.”
Organisationer som investerar i chefers välmående stärker sin förmåga att fatta kloka beslut, hantera osäkerhet och upprätthålla ett ledarskap av hög kvalitet över tid.
Därför är frågan viktig just nu
Ledarskapet har förändrats kraftigt under det senaste decenniet. Förväntningarna fortsätter att öka samtidigt som komplexitet och osäkerhet har blivit en naturlig del av organisationslivet.
”Vi behöver starka ledare mer än någonsin. Samtidigt har ledarskapet blivit betydligt mer krävande, och i många länder blir det allt svårare att få människor att vilja ta chefsroller,” säger Lill.
Därför handlar chefers välmående inte bara om dagens ledare. Det handlar också om framtidens ledarskap.
Om vi vill skapa bättre ledarskap kanske vi först behöver ställa en enkel fråga:
Who looks after the boss?
