Johan Hallberg är CTO för digitala kundupplevelser på Capgemini i Skandinavien. Nya teknologier som Blockchain, AI och AR/VR är del av hans vardag. När han gästade Sveriges största chefsnätverk EGN för ett frukostseminarium i ämnet Blockchain och Bitcoin blev det fokus på möjligheterna med Blockchain och varför man som ledare behöver förstå hur en teknologi såsom Blockchain påverkar och inte minst kan minska affärsrisker och öka kundlojaliteten.

För att reda ut begreppen för början. Vad är Bitcoin?
Bitcoin föddes i finanskrisen. Stora finansiella institutioner och politiker pekades ut som bovarna efter krisen. Genom Bitcoin utmanades detta centraliserade system och förmodligen ville skaparna (fortfarande anonyma) skapa en valuta eller finansiellt system som demokratiserade makten och där den mänskliga faktorn elimineras. När den globala digitala valutan skapades 2008 hade den ett värde av cirka 13 dollar. I skrivande stund kostar 1 BTC cirka 170 000 kr.

Det finns flera myter kring området att vara uppmärksam på. Johan Hallberg lyfter här tre av dem som florerar mest just nu:

”Blockchain har liknats vid internet eftersom blockkedjan både kan tillgängliggöra kommunikation och lagra stora mängder av data.”

Myt 1 – Blockchain = Bitcoin
Nej, Bitcoin och Blockchain är inte samma sak. Bitcoin är en global, neutral och digital valuta, en implementation av kryptovaluta, medan Blockchain (blockkedja) är själva databasen, det decentraliserade nätverk som alla deltagare har tillgång till som till exempel använder sig av Bitcoin. Blockchain har liknats vid internet eftersom blockkedjan både kan tillgängliggöra kommunikation och lagra stora mängder av data. Fördelen med Blockchain är att det kan ske både säkrare och mer transparent och dessutom mer effektivt. Blockkedjan erbjuder också möjligheten för decentraliserade, automona organisationer (DAOs), tillgängliggör globala transaktioner och smarta kontrakt.

Myt 2 – Blockchain är gratis
Njae. Att skicka Bitcoin är egentligen gratis men för att säkerställa att blockkedjan är intakt går det åt en hel del datakraft som när man kommer upp i omfattning kan bli dyrt. Det finns exempel på företag som gått i konkurs av anledningen att elen blivit för dyr, som svenska bitcoinföretaget KNC Miner. Ett annat exempel rapporterades det om förra året då isländska Bitcoin-miners befaras kräva mer elektricitet än alla hushåll i landet.

Myt 3 – Blockchain är främst för finansvärlden
Nej. Tekniken är inte reserverad för börs- och finansmarknader även om de naturligt redan tidigt intresserat sig för teknologin. Idag har de flesta branscher börjat tala om ämnet och dess möjligheter där energisektorn och resebranschen ligger i framkant.

Johan menar att som ledare är det bra att känna till grunderna för teknologin, då allt pekar på att Blockchain är här för att stanna. Vissa menar att om man liknar internets värde vid eld, har Blockchains motsvarande värde som elektricitet.

När är då tekniken som mest användbar?
Varför allt fler branscher börjat använda sig av teknologin är att de ser hur de faktiskt kan minska affärsrisken. Några olika användningsområden, förutom när man vill handla med Bitcoin som vi redan nämnt, är att skapa smarta kontrakt mellan olika parter. Blockkedjor har hög säkerhet och är lättillgängliga och parter slipper mellanhänder och sparar tid, vilket kan vara fördelaktigt vid transaktioner av pengar, aktier, egendom med mera. Med blockkedjor kan man också skapa en mer ”lean” supply chain, genom att spåra varor och få en högre kvalitetssäkerhet. Tekniken kan också verifiera digitala identiteter på nätet då den är designad att kunna hantera transaktioner mellan flera för varandra okända aktörer. Med dagens mycket begränsade transparens kring detta online, kan Blockchain ge en förbättrad säkerhet.

Vilket anser du är det mest intressanta exemplet i Sverige?
I Sverige är det helt klart bankvärlden som har lagt mest tid på att implementera teknologin. Men jag skulle vilja lyfta Lantmäteriet, vars innovationsprojekt för att undersöka hur blockedjetekniken kan användas för att hantera och förenkla processer kring fastighetsköp faktiskt blivit världsledande. Wall Street Journal kallar Sverige och Lantmäteriet för en pionjär inom fastigheter och blockkedjan och även World Economic Forum har nämnt projektet som ett av fyra blockkedjeprojekt i världen att hålla ögonen på. Det är också glädjande att konstvärlden nu uppmärksammar teknologin. Tänk om Cézannes, Picassos och världens kända verk läggs in i en blockkedja – då kan man se vem som äger varje verk och därmed undvika att köpa en förfalskning.