Måste man offra allt?
Tesla och space x vd:n Elon musk tweetar att ”ingen som arbetar 40 timmar i veckan har förändrat världen”. Han sover minimalt och träffar knappt sina barn. Så har han också haft en kollaps. Det sägs att Apples Tim Cook börjar läsa mejl innan solen går upp och att miljardären Mark Cuban valde att arbeta fram till klockan 02 under veckorna samt hoppa över semester under sju års tid fram till att han lanserade sin första verksamhet. Men måste man offra stora delar av sitt privatliv om man verkligen vill lyckas i karriären?
Den frågan ställer sig Brigid Schulte, journalist och författare till New York Times– bästsäljaren Overwhelmed och ledare för the Better Life Lab.
”Faktum är att undersökningar visar att även chefer själva beskriver den idealiska anställda som en person utan ett personligt liv.”
Den här typen av intensiva (läs: extrema) arbetstempon hyllas ofta som det enda sättet att lyckas och vara en superproduktiv ledare. Faktum är att undersökningar visar att även chefer själva beskriver den idealiska anställda som en person utan ett personligt liv. Och en majoritet av ledarna själva – de som formar kultur och beteende i organisationer – tycker att balansen livet/jobbet i bästa fall är ”ett ouppnåeligt ideal och i sämsta fall en fullständig myt”. I en intervju med tre vd:ar som alla rankats av Harvard Business Review som topp-presterande chefer, sa de att jobbet hade ett 24/7- fokus i deras liv och medgav att de inte var några vidare förebilder på området.
Men måste det vara så här? Den frågan ville Jessica DeGroot ha svar på för cirka 20 år sedan när hon startade det icke-vinstdrivande ThirdPath institute, en organisation med fokus på att hjälpa människor få tid med både arbete, familj och livet som helhet.
Jessica DeGroot bildade en grupp på cirka 25 män och kvinnor i ledande ställningar som ville utmana synen på att balans mellan arbete och privatliv för ledare är en omöjlighet. I gruppen blandande hon personer från advokatbyråer, offentliga myndigheter, finansiella enheter och småföretag men även från Fortune 500-listan (världens rikaste) företag som IBM, Ford, Marriott, Booz Allen Hamilton och Eli Lilly.
“De ville alla börja leva annorlunda och få en bättre hållbar balans mellan jobb och resterande liv, men de visste inte hur. De saknade helt förebilder på området”, sa DeGroot. Under två decennier har gruppen fortsatt att hjälpa varandra, dels genom telefonsamtal men också genom fysiska möten och på ledardagar tillsammans vartannat år. Där delar de både sina misslyckanden och lyckades strategier med varandra för att alla ska bli bättre på att arbeta effektivt och skapa tid för sina privatliv.
This article is in English and is made available to you with compliments of Executives’ Global Network (EGN) for your personal use. Further posting, copying or distribution is not permitted.
