HEM | Insights

Så undviker du kortsiktiga (och sämre) lösningar

Så undviker du kortsiktiga (och sämre) lösningar

10.12.2020

in

Ny artikel från Harvard Business Review

Det sägs att Albert Einstein har sagt att om han hade en timme tillgodo för att lösa ett problem, skulle han spendera 55 minuter på att tänka igenom problemet och resterande fem minuter åt själva lösningen. Å andra sidan kämpade inte Einstein med att driva ett företag mitt i en pandemi, där de flesta av oss både arbetar längre timmar och står inför nya beslut varje dag, från att lösa extra vabbdagar till de anställdas säkerhet. När vårt ”mentala bränsle” börjar ta slut tenderar vi att spara energi, antingen genom att helt enkelt undvika att fatta beslut, eller genom att ta genvägar fram till en lösning. Tyvärr är det just där vi förlorar möjligheten till att förstå de underliggande problemen, och den kortsiktiga lösningen blir ofta till en senväg.

”När vårt ”mentala bränsle” börjar ta slut tenderar vi att spara energi, antingen genom att helt enkelt undvika att fatta beslut, eller genom att ta genvägar fram till en lösning.”

Visst är det förståeligt att vi vill skynda till en lösning. Att kunna bocka av att-göra-listan och ha ett problem mindre att tänka på, ger oss en skön dopaminkick, vilket är extra tacksamt när allt runtomkring känns alltmer skakigt och osäkert.  Men en ineffektiv snabblösning kan definitivt förvärra processen och på längre sikt vara lika skadlig som problemet du försökt att lösa.

Följande enkla process i fyra steg har jag tagit fram, som en hjälp att undvika frestelsen att ta till en kortsiktig lösning, bara för att läget är akut. Innan du kan lösa ett problem måste du först veta exakt vad du försöker lösa. Tyvärr har många av oss en fallenhet att skynda fram slutsatser innan vi helt och fullt hunnit greppa vad som djupast är problemet. Hamna inte i diket att endast utgå från data. Det gäller att ta hänsyn till fakta, inte minst de mest uppenbara. För det andra behöver du överväga hur du utformar själva problemformuleringen. Den bör presentera problemet på ett sätt som möjliggör flera lösningar och fokusera på tydliga fakta, istället för åsikter, bedömningar eller tolkningar. För det tredje hjälper det att angripa problemet ”baklänges” för att komma åt de potentiella faktorer som leder fram till det. Slutligen behöver du ställa frågan ”varför?” upprepade gånger för att se till att du undersöker grundorsakerna innan du landar i din slutsats. Dessa fyra steg är förstås inte en garanti för en lösning. Men de kommer att ge ett tydligare definierat problem, och även om det inte ger en omedelbar tillfredsställelse, är det ett nödvändigt steg för att hitta en lösning som verkligen fungerar, även på längre sikt.

Läs hela artikeln av Daniel Markowitz från senaste Harvard Business Review här.

Tack vare EGN:s samarbete med Harvard Business Publishing har vi möjlighet att dela HBR-artiklar med våra läsare. Under pågående coronakris gör HBR alla sina coronarelaterade artiklar tillgängliga för allmänheten här.

 

Har du förslag på artikel eller podcastgäst?

Fler insights

Ta del av vårt

Nyhetsbrev

Varje månad skickar vi ut EGN magazine, vårt nyhetsbrev, som är fulladdat med matnyttiga artiklar, videor och podcasts med verktyg för att utvidga din kunskap. Vi tror på att lära för livet och försöker därför nvända den samlade kompetens som finns i vårt nätverk och dela den med sveriges ledare, chefer och speciallister. Tillsammans gör vi varandra bättre.