Henry Ford gjorde bilen kommersiellt säljbar med hjälp från slakthusen. Tony Fadell från Philips hamnade i Applemiljön och blev iPodens fader. Googlegrundarna träffade Overtures Bill Gross och fann sin affärsidé. EGN magazine mötte Fredrik Hallberg för ett samtal om innovationers nödvändiga förutsättningar – och varför det är omöjligt att tänka utanför lådan.

Det var när svensken började koppla upp sig och företagen ställde sig frågan hur de skulle förhålla sig till internet, som Fredrik Hallberg återvände till Sverige. Investeringen att läsa internetmarknadsföring i USA visade sig vara ett lyckokast och han blev snabbt en av Sveriges tio digitala strateger inom marknadsföring. Tjugo år senare är han managementkonsult med en vardag som rör konsumentbeteenden, efterfrågan och produktutveckling. Och därmed även innovation, vilket forskat kring för att undersöka vilka förutsättningar som krävs för att innovativa idéer ska utvecklas och implementeras. Genom att studera historiens stora innovatörer till nutid har han kunnat ringa in några gemensamma nämnare.

– Innovatörer genom historien har inte skapat i vakuum utan ständigt befruktat varandras idéer för att komma fram till slutprodukten. Henry Ford uppfann ju inte bilen men var den som lyckades producera bilen till ett kvalificerat pris så att den blev aktuell på en bredare marknad och kunde konkurrera ut hästen. Det var faktiskt genom ett besök på ett slakthus som han fick idén att använda sig av deras löpande band-princip även i sin bilproduktion, säger Hallberg.

Under sin forskning såg han hur framgångsrika uppfinnare och goda innovatörer genom alla tider haft en stor förmåga att nätverka och kunna implementera andras idéer in i sina egna.

– Innovation handlar om att tänka i olika boxar och att lyckas hyperlänka mellan institutioner, myndigheter, lagar, resurser, teknologier och så vidare. För innovation sker sällan inom företaget och därför är du beroende av ett större och bredare nätverk, menar Hallberg och pekar på exempel som ingenjören Thomas Edison:

– Edison uppfann inte glödlampan men hade förmågan att göra den kommersiellt gångbar och därmed ge uppfinningen kundnytta. Hur lyckades han så att vi idag tillskriver Edison hela uppfinningen? Ja, till skillnad från sina kollegor hade han nätverket som behövdes för att dels få loss kapital men också ordna den infrastruktur som krävdes för att glödlampan skulle hamna i var mans hem.

Ett mer aktuellt exempel är elbilen. Eldrivna fordon är förstås ingen ny idé utan har funnits sedan 1800-talet. Utmaningen med att göra elbilen kommersiellt gångbar på bred front ligger i tillgängligheten till laddningsstationer och är en fråga som innefattar strukturer och kapital och därmed rätt kontakter.
Oliktänkande en förutsättning
Du säger att det är omöjligt att tänka utanför boxen?

– På egen hand, absolut. Vi kan inte föreställa oss det vi ännu inte har sett eftersom våra föreställningar bygger på de erfarenheter och kunskap vi redan samlat på oss. Däremot har vi förmågan att tänka i många olika boxar, andras boxar. Vi har samtal och möten med varandra för att få del av andras perspektiv. Därför behöver vi ständigt nätverka för att hålla oss kreativa och genom att omge oss med människor som tänker annorlunda än oss få del av nya infallsvinklar.

Hallberg tar sin egen bransch som exempel, där många inom reklam- och marknadsföring i Stockholmsområdet har sina rötter från Lidingö och Täby. Uppvuxna i liknande miljö, från samma utbildningar, ser han att många därför tänker i lika banor.

– Men likasinnade ger likformighet. Det kan förvisso ge effektivitet, men kreativitet och effektivitet är inte vänner. Därmed förlorar vi en nödvändig varians i tanken som är en viktig näring till innovativt tänkande.

Han håller med Steve Jobs välciterade ord om att kreativitet handlar om att kunna kombinera saker.

– Kopplingen mellan det som har varit och det som är nytt är vad vi ofta titulerar som kreativitet. Det är en konst att kunna se nya mönster och kombinationer och att koppla ihop världar som ingen annan tidigare sett är närliggande. Mycket av innovation är som lego, för det handlar om att sätta ihop redan befintliga etablerade saker till oupptäckta kombinationer.

Han ger exempel på en framgångsrik annons företaget Lego tog fram (apropå lego) där man utifrån Michelangelos klassiska mästerverk Adams skapelse bytte ut huvudpersonerna till ett skapande barn och en skapad legogubbe. Att kombinera tankar från olika verksamhetsfält paketerar Frans Johansson väl i bästsäljaren Medicieffekten där han lyfter exempel som ingenjörer som stjäl idéer från myrors matjakt i arbetet att övervaka obemannade luftfarkoster i krigszoner. Och vad hade hänt om Richard Branson och Mike Oldfield aldrig hade mötts?

Isaac Newton, kanske den störste vetenskapsmannen genom tiderna, sägs egentligen ha varit en enstöring. Livlig brevkorrespondens med andra vetenskapsmän gav viktig näring i hans forskning inom optik – och var det inte för ett samtal med astronomen Edmund Halley, då Newton nämnde sina beräkningar under ungdomsåren kring gravitation – så hade nog hans papper legat kvar i byrålådan till hans död.  Tack vare Halleys kapital fick Newton även sin forskning publicerad och resten är historia. Newton var också den som sa ”vi står på axlar av giganter”.

– Det här är ett fält som har lång historia och ju djupare man tittar på det, desto mer självklart bli det att vi inte kan innovera i vakuum. Det tvärvetenskapliga finns till för ett syfte, nämligen att lösa problem. För att ta Google som ett nutida exempel. Faktum var att grundarna Larry Page och Sergey Brin hade oerhörda svårigheter att lyckas tjäna pengar på sin idé om ett sökmotor. Så träffar de den välkända investeraren och mannen bakom Overture (tidigare GoTo.com) Bill Gross för ett tillfällighetsmöte i San Fransisco. Bill lyssnade på deras utmaning och menade att det här inte alls var konstigt, då en sökmotor fungerar som en telefonkatalog. Det blev Googles affärsmodell och på den vägen är det. Googles ”framgång” kom av att de var på rätt plats och mötte rätt person.

”Vi kan se duktiga ledare lyckas i ett sammanhang, men som sedan inte alls fungerar lika bra i en annan kontext. Det handlar om rätt kontext, rätt timing för just det systemet och rätt nätverk.”

Kontext och timing
Hur kommer det då sig att vissa gör en anständig insats på jobbet men i en helt ny kontext kan möta oerhörd framgång? Den amerikanske ingenjören Tony Fadell arbetade på Philips innovationsavdelning där han ansvarade för att ta fram musikspelare. Det var dock när han hamnade i Applekontexten som Det hände. Fadell kallas idag för ipodens fader och tog fram ipodens 18 första generationer. Han ligger även bakom Itunes och var med och utvecklade de tre första generationerna av iPhone.
Vad var anledningen till Fadells enorma framgång på Apple?

– Mycket handlar om kontext och timing. Men att vara rätt person på rätt plats, med rätt förutsättningar och rätt produkt kan inte planeras. Fadell och Apple möttes i helt rätt tid. Därför kan vi inte hitta framgångsrecept genom populära managementböcker på marknaden. Just där och då blev det succé men dessa berättelser ger inget recept på framgång som kan kopieras och generera liknande möjligheter. Som Lemmy Kilmister i bandet Motörhead när han svarade på frågan om varför vissa band lyckas och andra inte: timing. Det handlar om att hålla sig framme, leva ständigt kreativ och för det behöver vi hålla igång våra nätverk.

Hallberg tror att människans strävan efter framgång gör att vi ofta förenklar berättelsen och han avråder ivern att snabbt hylla eller dissa ett företag eller en chef som lyckats väl:

– Det är väldigt svårt att i efterhand urskilja vad som var ”the tipping point” till ett projekts framgång. Vi kan som sagt se duktiga ledare lyckas i ett sammanhang, men som sedan inte alls fungerar lika bra i en annan kontext. Detta är väldigt vanligt. Det handlar om rätt kontext, rätt timing för just det systemet och rätt nätverk. Därför ser jag det mer som en ödmjukhetsfråga och jag önskar vi vore lite mera försiktiga med att hylla, och lika försiktiga med att beskylla.

Vad kom du fram till i din forskning?
– Det kan förstås låta lite tråkigt, men ju djupare jag grävde desto tydligare blev det att intet nytt under solen. Vi fascinerades under nittiotalet av nyheter som Counterstrike och Linux, men själva fenomenet att entusiastiska användare är med och produktutvecklar är i sig urgammalt. Innovation och kreativitet har alltid skett på liknande sätt om vi tittar i ett tillräckligt brett perspektiv. Det sker aldrig i vakuum utan när fler perspektiv möts. Jag nätverkar själv så mycket jag kan för vi vet aldrig var möjligheten gömmer sig. Egentligen är jag lite introvert av naturen, men jag ser det som livsnödvändigt att leva med andras perspektiv.

Du undviker ju gärna att tala om framgångsingredienser, men vad avgör att innovatörer till slut kan lyckas med sina misslyckanden?
– Hur blir du duktig på att åka skateboard? Genom att ramla många gånger. Det krävs en orädd mentalitet och en inre övertygelse även när saker och ting verkar gå emot dig. Därför skiljer sig en entreprenör inte speciellt från en skateboardåkare. De följer inte ett recept utan lär av varandra och importerar från andra sporter för att utvecklas, något Daniel Kaneman tar upp i boken ”Snabbt och långsamt”. Vad skiljer alltså en framgångsrik entreprenör från en icke framgångsrik entreprenör? Den framgångsrika skapar flest chanser och vägrar ge upp.