Den politiska visionen att göra Göteborg till en grön ö i Europa är inte längre långt från verkligheten. 65 procent av Göteborgs kollektivtrafik drivs idag med förnybar energi och i stort sett alla hotell är miljöcertifierade, vilket gör Göteborg till den grönaste hotellstaden i världen. Stadens taxiflotta består huvudsakligen av miljöbilar och för den klimatmedvetne restaurangbesökaren är det numera en självklarhet att få veta vilket klimatavtryck menyns rätter har. Hur har Göteborgsregionen lyckats så framgångsrikt i sitt hållbarhetsarbete? EGN Magazine mötte Maria Gelin, strategisk hållbarhetskonsult på Lore, som under tjugo år arbetat i regionen med miljö-, klimat- och hållbarhetsfrågor.

”Göteborg har en kultur av stark laganda, där man sätter laget framför jaget för att få större styrka och nå gemensam framgång”

Vilka faktorer ser du har varit avgörande för Göteborgs hållbarhetsframgång?
– Här finns självklart många aspekter att lyfta. Klimatpåverkan kopplat till hållbara transporter, hållbart byggande och stadsutveckling, samt den hållbara destinationsutvecklingen är tre stora områden som regionen tar ett stort ansvar för. De här områdena understöds både av politik och näringsliv men också via forskning och akademiker från Göteborgs universitet och Chalmers, som har tydliga hållbarhetsinslag i flertalet program. Akademiernas inriktning på området driver också på inflyttning av specialiserade människor till Göteborg, då det genomförs mycket forskning inom klimat, energi och resurshushållning, med pilotprojekt och spännande gränsöverskridande samarbeten. Det genererar i sin tur duktiga akademiker som driver spetsforskning och bidrar till unik kompetens i regionen. Jag tycker också att regionen har varit föredömlig i att ha en inkluderande och transparent process, där man strävar efter en god dialog med allt från politik, akademi och intresseorganisationer till näringsliv.

Maria menar att Göteborgs storlek med endast en miljon invånare i Storgöteborg är gynnsam och en förutsättning för det ”egna ekosystem” som regionen bildar. Politikerna har medvetet arbetat fram strukturer där många olika delar av samhället samverkar för att dra åt samma håll och det finns en god insyn och kännedom om varandras verksamheter.
Hon beskriver också stadens laganda som en viktig komponent, vilken blev märkbar för henne när hon flyttade hit för många år sedan.

– Göteborg har en kultur av stark laganda, där man sätter laget framför jaget för att få större styrka och nå gemensam framgång. Regionen har en historisk samhörighet sedan länge och även om varven är borta i mångt och mycket finns grundkänslan av den kamratliga gemenskapen kvar. Jag tror att den även har genererat fenomen som Partille cup och Gothia cup och det starka föreningslivet.

Business Region Göteborg är ett exempel där nya innovativa och gränsöverskridande idéer och projekt faciliteras, testas och utvärderas så att nya konstellationer av projekt ständigt uppstår och faller isär. Maria pekar på att de olika gränssnitten mellan näringsliv, akademi, konsultbolag och myndigheter gör att det bildas intressanta samarbetsformer vilket förstärker olika nätverk och bygger goda relationer vilket bidrar till ”ekosystemet”.

Hur har regionen arbetat med klimatpåverkan, kopplat till hållbara transporter?
– Göteborgsregionen har storsatsat på kollektivtrafik och strävar efter att kraftigt reducera trafiken i stadskärnan. Man har testat olika pilotprojekt, just nu pågår till exempel projekt om elektrifierade vägar och Volvos elbussar trafikerar gatorna sedan flera år tillbaka. Det finns ett helhetstänk i regionen och redan nu är kollektivtrafiken till 65 procent fossilfri och strävar efter ytterligare reducering, berättar hon.

Göteborg ska förtätas med ”ett Halmstad”, det vill säga växa med nära en tredjedel till 2038. Vilka utmaningar innebär det?
– Göteborg har en intressant befolkningsstruktur, där cirka tjugo procent är utlandsfödda. Det ställer höga krav på integration, tillgänglighet och samhällsstrukturer som är inkluderande. En sådan omfattande förändring kräver att man tänker hållbart när det gäller exempelvis tillgänglighet och konnektivitet liksom smart resursutnyttjande av energi, vatten och minskat buller. Staden har en övergripande grundplåt för vägen fram till 2038 men det sker samtidigt ständiga ändringar och man får nya erfarenheter. Det är viktigt att välja rätt infrastruktur till rätt plats och i sin iver inte glömma att tänka långsiktigt när man bygger. Idag bygger staden för ett mer jämlikt samhälle, där en viktig parameter är en god kollektivtrafik för de som bor utanför staden. Vi behöver bygga inkluderande och ge alla tillgång och rätt till olika samhällsfunktioner, för att undvika barriäreffekter i stadsutvecklingen.

Maria menar att kombinationen av Göteborg hamn, som var först i världen med elanslutning av fartyg vid kaj (och redan 2011 fick ett Sustainable Shipping Award) och Swedavia, världens minst miljöpåverkande flygplatskoncern, ger den exportberoende regionen goda förutsättningar att kunna utvecklas hållbart och agerar förebilder trots att Sverige är ett litet land. Under sju år ledde hon hållbarhetsarbetet som miljöchef på Swedavia vid Landvetters flygplats, som redan 2006 var klimatneutralt, med målet att bli fossilfria från egen verksamhet till 2020. Landvetter flygplats hade 2018 ett koldioxidutsläpp på 97 ton på ett år, vilket motsvarar utsläppet för tio privatpersoner. Maria ser inga hinder till att målet nås till 2020.

Swedavia lyftas ju som ett av regionens framgångsrika exempel. Hur lyckades ni få dessa ambitiösa klimatresultat?
– Många bolag i Västsverige har som mål att bli klimatneutrala till 2020 eller 2025. Det var Swedavia redan 2006. När jag som miljöchef talade om att ha ett nollutsläpp 2020, vilket Swedavia kommer att uppnå, trodde många inte sina öron. Vad vi bland annat har gjort på Landvetter är att byta ut oljeeldade pannor till pellets och el. Vi använder bara grön (fossilfri) el och har successivt bytt ut våra fordon till bland annat elbilar och bussarna går på biogas. De många dieseldrivna specialfordonen drivs nu med HVO bränsle (red. anm. hydrerade vegetabiliska oljor) vilket har fått en stor effekt på de fossila koldioxidutsläppen. Vi kravställde även tidigt att alla taxibilar inom flygplatsområdet skulle vara miljöbilar. Det har resulterat i att praktiskt taget hela taxiflottan i Göteborg består av miljöbilar, vilket har gett goda effekter för hela staden. Under 2016 började vi även köpa in fossilfritt bränsle (biobränsle) som kompensation för våra tjänsteresor som tankas på Swedavias flygplatser.

Du är en passionerad miljö- och klimatkämpe och har jobbat drygt sju år inom flygbranschen. Vad säger du om den pågående flygskamstrenden?
– Flygbranschen är en tuff bransch att vara verksam i som miljöentusiast, men det är i de svåra branscherna man också behöver driftiga miljökämpar som driver utvecklingen mot nya mål. Vad gäller flygskam, är det hög tid att lyfta den större frågan och istället beröra vårt generella resursslöseri. Hellre än flygskam behöver vi tala om en konsumtionsskam. Vi ser redan nu trenden att det blir allt fulare med en överdriven nöjeskonsumtion, en lyx som vi inte kommer att ha råd med i framtiden. Vi kan ana en gradvis förflyttning av status, där den unga generation Z alltmer kommer att se överkonsumtion som en dekadenssymbol. Kanske vi har något att lära av historien. Vad hände till exempel med Romarriket eller andra stora kulturer när de blev fartblinda?

Vad råder du chefer att göra för att inte halka efter i sitt hållbarhetsarbete?
– Chefer behöver se behovet av att bjuda in mer av den kompetens som jag tror saknas i styrelser och ledningsgrupper idag och ge det naturvetenskapliga perspektivet utrymme i det strategiska arbetet med allt vad det innebär. Det finns mycket att vinna på en hållbar hantering av energi, resurser och innovativa lösningar som leder till kostnadseffektiviseringar. Med ett genomarbetat hållbarhetsperspektiv kan du också bygga ett starkt varumärke och en stolthet i organisationen. Vi befinner oss nu i ett paradigmskifte där många grupper och kompetenser som fokuserar på sina egna intresseområden, alltmer behöver växla om till en mer långsiktig helhetssyn av både organisationen och verksamhetens roll i samhället. Med en helhetssyn kommer hållbarheten tydligare med på agendan och det minskar miljö- och klimatpåverkan. Det skapas även förutsättningar för nya affärsmodeller och stärker identitet och varumärke. Framgång måste kunna mätas i mer än pengar.

                 Maria om myten: ”Att tänka hållbart kostar pengar”

Marias hållbarhetslista för dummies
– så inleder du ett miljö- och hållbarhetsarbete:

1. Inventera – vad gör vi redan?
   Många företag och organisationer gör redan en hel del, men om det ännu inte dokumenteras är det också svårt att uppmärksamma och fira det som faktiskt uträttas.
2. Vilka fokusområden ska vi satsa på?
   Bestäm er för vilken ambitionsnivå ni vill ha. Vad ni väljer att fokusera på är mycket beroende av vilken typ av tjänst eller produkt ni som organisation erbjuder. Vilka samhällskrav har ni att ta hänsyn till och vad tycker era kunder, medarbetare eller ägare?
3. Sätta upp långsiktiga mål som är mätbara.
   Att sätta upp mätbara hållbarhetskriterier behöver varken vara komplicerat eller avancerat. Börja med att införa en rutin på varje område. Ett enkelt sätt att börja är att minska sitt avfall. Hur mycket avfall producerar ni? Hur stor del sorterar ni inte och vad betalar ni för detta? Sätt det emot att börja sortera, vilket ofta leder till att du kan sänka dina kostnader. Har du avfall som till och med kan säljas? Se även över energi- och vattenutgifter, som också är enkla att mäta.
   Hyr du en lokal? Kräv att det finns vatten- och energimätare så att du kan börja mäta era framsteg.
   Det kostar inte pengar att vara hållbar, tvärtom är det ekonomiskt försvarbart!
4. Tänk helhet.
   Ett vanligt fel är att fastna i detaljer. Det är lätt att hamna i stuprör där olika avdelningar och enheter har egna specifika ekonomiska mål. För att jobba hållbart behöver ni kommunicera och samarbeta över ansvarsgränser, vilket dessutom är roligt då ni lär er nya saker och träffar kollegor på ett nytt sätt.
5. Ha inte för bråttom.
   Hållbarhetsarbete sker över tid. Ha därför inte för bråttom och mät inte endast över ett kvartal eller ett år, utan hellre fem år. Det handlar om att förändra människors beteenden (t ex avfallsexemplet) och det tar tid. Olika typer av verktyg finns tillgängliga om du vill kunna räkna på de ekonomiska vinsterna över tid. Många blir förvånade över hur stora vinster de kan göra med smart planering, både miljömässigt och ekonomiskt.
6. Fira segrar.
   Glöm inte att kommunicera de framsteg ni gör. Det är en stark motivator att fortsätta. Att minska sitt klimatavtryck, sin miljöpåverkan eller att förbättra sig inom jämställdhet, är idag viktiga värden för många och bidrar även till att stärka identiteten och det goda syftet på er arbetsplats.