När psykologen och vetenskapsjournalisten Daniel Goleman 1995 kom ut med sin bok Emotionell intelligens myntades även begreppet med samma namn. Sedan dess har mycket hänt med det traditionella fokuset på IQ; förmågan till kritiskt tänkande, problemlösning och logik. Idag finns en växande medvetenhet kring självledarskap och självreglering i näringslivet, där det talats en hel del om vikten av högt EQ för att vara en god ledare.
När EGN Magazine tidigare i år skrev om mänsklig mognad väckte ämnet intresse. Där menade Eva Hamboldt, Neuroledarskap i praktiken, att självreglering är helt nödvändigt för dagens ledare:
– Jag anser att självreglering är en hygienfaktor för ledare. Det handlar om mänsklig mognad. Vi kan inte förändra situationen att världen vi lever i nu är ständigt föränderlig, med en hög grad av ovisshet. Därför behöver chefer arbeta med sin mänskliga mognad för att kunna hantera sina känslopåslag, sina tankar och sitt snabba tänkande och ta hand om sig själva och sin organisation.
Men vad innebär egentligen självreglering? Och hur kan vi träna vårt EQ för att bli bättre rustade att förstå och bemöta våra egna känslor i ett pressat ledarskap och leda våra medarbetare?
EGN Leadership Magazine tog kontakt med terapeuten, föreläsaren och författaren Laila Dahl som är aktuell med boken Dina känslor är inte i vägen (Adlibris 2020). I den presenterar hon även det nya begreppet emotionellt mod. Det blev ett samtal om konsten att läsa informationen som våra känslor ger och vad vi går miste om när vi avfärdar den.
”Med ett utvecklat emotionellt mod har vi förmågan att ha kontakt med våra känslor – utan att bli överväldigade av dem – och kan därmed navigera betydligt bättre, både personligt och professionellt.”
Laila, vad lägger du i begreppet emotionellt mod?
– I korta drag handlar emotionellt mod om att våga möta allt det som är sårbart inom en. Ofta faller vi i ett dike, där vi kämpar emot våra känslor i ett försök att ta kontroll. Det andra diket blir lätt ett slags överväldigande tillstånd där vi ”drunknar i våra känslor”. Med ett utvecklat emotionellt mod har vi förmågan att ha kontakt med våra känslor – utan att bli överväldigade av dem – och kan därmed navigera betydligt bättre, både personligt och professionellt.
Du talar om att känslor inte ska ses som ett hinder utan är vägen till att förstå oss själva och vår omgivning. Hur menar du?
– Ett sunt och transparent ledarskap kräver att du är ganska så hel som människa. Det är inte detsamma som att inte ha komplicerade känslor eller svåra erfarenheter. Tvärtom handlar det om att acceptera hela ditt komplexa inre som en karta att studera, lära känna och inledningsvis följa. Därmed är inte dina känslor i vägen, utan bär på livsnödvändig information om vad du vill, längtar efter och vad som är angeläget. De varnar dig även för faror och uppmärksammar var dina gränser går. Det betyder förstås inte att vi alltid ska agera på våra känslor. Det vi känner att vi i stunden vill är inte alltid det vi egentligen på djupet behöver. Till exempel kanske du i stunden egentligen känner att du helst vill avsluta din tjänst. Genom att acceptera känslan och lyssna in den, kan du hitta något annat mer konstruktivt sätt att agera. Du kanske bara behöver en paus? Eller är du på rätt plats men det behövs en förändring i dina arbetsuppgifter?
”Under denna sociala distansering sker något som kan kännas väldigt obekvämt, nämligen att vi hänvisas till att möta vår egen ensamhet så att vi äntligen kan “höra” vad vi innerst inne känner. Det är först när vi är ensamma som våra känslor kan nå oss på riktigt med sitt budskap och vi kan börja tillgodogöra oss den information som känslorna bär.”
Så vad händer när vi missar att ta del av den informationen?
– En chef som inte lever nära sina känslor har även större utmaningar att känna empati och kunna läsa av sina medarbetare. Det kan också som exempel ta sig uttryck i att man väljer att ”stålsätta sig” i olika situationer som man inte är bekväm med, som när man behöver säga upp någon. Följden blir dock att en sådan chef får svårare att känna in var den anställda befinner sig och har landat i situationen. Ett annat och tyvärr allt vanligare scenario är att chefen kör slut på sig. Ingen orkar att vara stark hela tiden. Man kan ha utvecklat en fenomenal förmåga att kamouflera sina svagheter. Men med många bollar i luften under en längre tid, i kombination med för lite reflektionstid kring det egna måendet, börjar hjärnans funktioner till slut att slås ut. Därför är det inte konstigt att vi hör om ett ökande (dolt) missbruk bland chefer. I trängda lägen söker man gärna efter en ventil för ”överlevnad”, och det är här självmedicinering kan skena iväg. Tar man istället in informationen från känslorna om vad som pågår på insidan, kan det hela få en positiv vändning.
”De flesta av våra inre och yttre konflikter beror på ouppfyllda känslomässiga behov.”
Du menar att känslor lagras i kroppen?
– För när vi stålsätter oss mot en känsla vi tycker är obekväm, försvinner den inte. Den lagras och måste ta vägen någonstans. Vissa känner av den psykosomatiskt, med spänningar i nacke och axlar, eller en orolig mage. Andra släpper ut den där den inte hör hemma, i form av till exempel en projicering, där bråket med partnern på morgonen leder till en onödig frustration i samtalet med en kollega, och så vidare.
Det har larmats om ökad psykisk ohälsa under denna coronapandemi. Samtidigt talar du om nya möjligheter för vårt emotionella mående. Berätta.
– Ofta är det anledningen till att bägaren rinner över och att en kvarglömd soppåse eller att den andra partnern inte kom i tid till föräldramötet kan eskalera till ett bråk. Och i vanliga fall, när allt flyter på som vanligt, ofta i ett stressigt tempo, kommer vi kanske inte längre än till att bråka om den ytliga konflikten. Men därunder ligger den mer djupgående konflikten. Kanske känslan av att bli tagen för given eller att du är den “som gör allt” i förhållandet eller på jobbet. Under denna sociala distansering sker något som kan kännas väldigt obekvämt, men som samtidigt är väldigt bra, nämligen att vi hänvisas till att möta vår egen ensamhet så att vi äntligen kan “höra” vad vi innerst inne känner. Det är först när vi är ensamma som våra känslor kan nå oss på riktigt med sitt budskap och vi kan börja tillgodogöra oss den information som känslorna bär. Varför blev jag egentligen så arg på min partner igår? Många har med hemmakontor börjat promenera mer och mår bra av det. Andra undrar varför de blir så trötta av den friska lunchpromenaden? Det kan vara så enkelt som att en längre tids trötthet eller konflikter hemma eller på jobbet nu kommer ikapp och kommit upp till ytan. Andra kanske faktiskt bara är utarbetade och trötta och behöver vila upp sig. Jag rekommenderar mina klienter att ta vara på denna period till att lyssna inåt.
”När en vinner och den andra förlorar i ett samtal, vare sig det är arbetsrelaterat eller på hemmaplan, förlorar även relationen”
Vilka tips kan du ge den som vill komma ikapp känslomässigt?
– Det tar tid att öva upp sitt EQ, och ”komma ikapp”, samtidigt sparar vi tid på att stanna upp och känna in. Det är de känslor som du inte tillåter dig känna, som har dig hårdast i ditt grepp. Du tjänar ingen tid, mer än möjligen kortsiktigt, på att fly dina känslor. Så öka din reflektionstid, gärna strukturerat i nätverk med andra, i kombination med egen reflektionstid. Jag brukar tipsa klienter som har en benägenhet att nonchalera sina känslor att ta ”en känslovecka”. Stanna upp ett par gånger under dagen, till exempel när du vaknar, när du sätter på datorn, när du får beröm under ett möte, eller när du behöver konfrontera en medarbetare. Vad känner du? Var sitter känslan i kroppen? Hur påverkar den dig? Redan efter ett par dagar brukar personen märka stor skillnad i sin lyhördhet för vad som sker inom och runtomkring en, vilket är en förutsättning för att kunna bemöta sina inre behov.
Du talar ju mycket om kommunikation i din terapi och som föreläsare. Hur kan man skapa en ”win win-upplevelse” för båda parter i ett samtal?
– Dagens säljare vet att förtroende är viktigare än övertygande argument. Ibland frågar jag mina klienter i parterapi hur de skulle kommunicera sin version av en händelse till sin partner om de istället agerade säljare och partnern var kund. Klienterna brukar då lättare kunna lämna sin låsta konflikt-kommunikation. För när en vinner och den andra förlorar i ett samtal, vare sig det är arbetsrelaterat eller på hemmaplan, förlorar även relationen. Jag tycker att Petter Stordalen fångar något väsentligt när han talar om konsten att göra affärer. En god överenskommelse uppstår ju när båda upplever att de vinner på den. Därför är det avgörande i din kommunikation att få den andra att känna sig som vinnare. I en förhandling när Stordalen gång på gång försökte få ner priset med sju procent på en stor fastighetsaffär vägrade den andra partnern. Till slut ringde Stordalen, i hopp om att göra en vinst, och sa ”ok, en miljon i avdrag måste jag ändå få” varpå den andra partnern skrattade och sa ”ok”. Stordalen gratulerade mannen för hans stenhårda förhandling, förstod att den andre partnern upplevde sig själv som självklar vinnare och såg Stordalen som förloraren. Men Stordalen log nöjt för sig självt. Han hade ju också vunnit, och på ett telefonsamtal tjänat en miljon kronor.
