– Krisexperten Jonas Muñoz Sylvest hjälper danska organisationer att förbereda sig för det värsta

När elen försvinner stannar allt upp. Det blev tydligt i Sydeuropa nyligen, då ett omfattande strömavbrott drabbade flera länder, däribland Spanien och Portugal. Det var inte första gången något liknande hände – men den här gången blev konsekvenserna kännbara. Krisexperten Jonas Muñoz Sylvest, som arbetar med både offentliga och privata organisationer, är mindre intresserad av orsaken än av effekterna.

Det var slående hur snabbt ett samhälle kan lamslås, både vertikalt och horisontellt, när något så centralt som el inte längre finns tillgängligt, säger han.

Enligt honom visar händelsen hur sårbart ett modernt samhälle kan vara när alla funktioner påverkas samtidigt.

Vi har byggt vårt samhälle på att tekniken fungerar. Om vi alla drabbas av samma infrastrukturfel samtidigt, har vi ett allvarligt problem, säger han. Vårt beroende av elektricitet är inget nytt – det har växt stadigt sedan elen uppfanns. Men digitaliseringen har gjort oss ännu mer beroende.

Krisberedskap på allvar

Jonas Sylvest menar att händelsen illustrerar precis det som den danska motsvarigheten till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ville lyfta i sin kampanj om tre dagars hemberedskap.

De rekommenderade att man skulle ha saker som batterier, vevradio och dricksvatten hemma. Det kunde kännas överdrivet då, men nu framstår det inte som särskilt långsökt. Det handlar inte om att skapa panik – det handlar om att ställa sig frågan: Vad gör jag om elen försvinner – som privatperson men också som organisation?

I det perspektivet blir strömavbrottet en väckarklocka – inte bara för myndigheter, utan för alla delar av samhället.

Krisberedskap kräver både mognad och handling. I Danmark har skydd av kritisk infrastruktur länge varit ett fokusområde – till exempel genom EU-direktivet CER (Critical Entities Resilience), som ställer krav på krisplanering och säkerhet för samhällsviktiga funktioner. Men enligt Jonas Sylvest räcker det inte att ha en plan på papper.

Det handlar om mognad. Ett moget företag har inte bara koll på den dagliga driften – utan även på sin krisberedskap, tekniskt, fysiskt och organisatoriskt, säger han.

Krisledning på tre nivåer

En effektiv krishantering måste ske på tre nivåer: taktisk, operativ och strategisk.

Den taktiska nivån är de som löser problemet i realtid – exempelvis IT-tekniker. Den operativa nivån ansvarar för samordning och informationsdelning i organisationen. Den strategiska nivån handlar om ledarskapet – att tänka långsiktigt, agera strategiskt och säkerställa företagets överlevnad, förklarar Jonas Sylvest.

Många företag har tekniska säkerhetslösningar – men glömmer att träna organisationen.

Specialstyrkor tränar 95 % av sin tid och är ute i fält 5 %. Den inställningen borde företag också ta till sig.

Övningar är avgörande för att bygga en motståndskraftig organisation. De gör det möjligt att justera planer och strukturer – och blir allt mer en konkurrensfördel.

Vi går mot en framtid där motståndskraft blir ett konkurrensmedel. Redan idag ser vi att många ställer krav på sina leverantörer att ha dokumenterad och regelbundet testad krishantering.

Han lyfter även vikten av analoga backuper – som fysiska krisplaner och utskrivna kontaktlistor.

Väldigt få av oss minns ett telefonnummer idag. Om alla digitala system ligger nere – vad gör vi då?

Därför arbetar han med en riskbaserad metod: att börja med att identifiera möjliga risker och bedöma sannolikheten och konsekvenserna. Här rekommenderar han den nationella riskbedömningen från den danska beredskapsmyndigheten.

Sedan för man ner de relevanta riskerna genom hela organisationen och frågar: Vad innebär det här för oss – och vad gör vi åt det?

Ett föränderligt landskap

Geopolitiska skiften och konflikter skapar nya hot. När maktbalansen i världen förändras, förändras också hotbilden mot danska (och svenska) företag.

Vi har kanske vant oss vid att helt kunna lita på våra västallierade, men det är inte lika självklart längre, säger Jonas Sylvest.

Han pekar på att många danska organisationer är starkt beroende av amerikanska IT-system och infrastruktur.

Vi har lagt alla ägg i en korg. Om det uppstår en konflikt och USA exempelvis drar in en av våra vanligaste operativsystemlicenser, kan konsekvenserna bli enorma.

Det nya hotlandskapet är inte nödvändigtvis militärt – det kännetecknas snarare av hybridhot, digitalt beroende och påverkanskampanjer.

Det handlar inte bara om bomber och soldater längre. Idag handlar det lika mycket om tillgång till data, mjukvara och ekonomiska maktmedel. Vi får heller inte glömma desinformation, opinionspåverkan, sabotage och politiskt tryck. Allt detta ställer nya krav på beredskap och strategiskt tänkande – i både offentlig och privat sektor, säger han.

I slutändan handlar det om att inte luras av teknikens bekvämlighet och samhällets stabilitet.

Det är inget ovanligt med ett strömavbrott. Vi har varit med om det förr. Men varje gång det händer, bör vi bli påminda – det kan hända oss, här och nu.

Delta i vårt webbinarium

Som EGN-medlem har du nu en exklusiv möjlighet att möta Jonas Sylvest i EGN Global Webinar den 12 juni. Klicka in dig på länken här och anmäl dig helt kostnadsfritt